"Recepten i den här boken är inte mina utan min familjs. Min pappas fru Magida och hans syster Fatima har lärt mig hur jag ska laga dem och de har provsmakat och godkänt varenda rätt."Tareq Taylor
Det är inte den som söker snabba vardagsmiddagar eller trendig fusionmat som hittar hem i Tareq Taylors matresa. Det är den som vill förstå varför mat smakar som den gör, vad som finns bakom en gryta, och hur ett folk bär sin historia vidare genom recepten vid köksbordet.
Boken är kompanjon till SVT-programmet med samma namn och skildrar resan Tareq Taylor företog tillsammans med sin far Seif och lillebror Zafer till Jerusalem och Palestina. Det är ett slags hemkomst. Taylor är uppvuxen i Malmö med en palestinsk far som handlade lammkött på Möllan och lagade mat som aldrig liknade det andra barnen fick hemma. Dofterna har följt honom sedan barndomen, och nu är han på plats i gränderna där pappan en gång som sjuttonåring lämnade för att tjäna pengar till familjen. Det är den berättelsen som gör Tareq Taylors matresa till något mer än ett vanligt kokboksprojekt.
Recepten i boken är inte Taylors egna. Han understryker detta med en ärlighet som är bokens ryggrad: det är familjens recept, godkända och inlärda av pappans fru Magida och faster Fatima, de två kvinnor som håller det palestinska köket levande i generationer. Taylor följer mått och tekniker noggrant, utan att lägga till eller förvanskas. Att göra det, skriver han, vore att bryta mot ett kulturarv. Den respekten genomsyrar hela boken och gör den trovärdig på ett sätt som en kock utan denna historia omöjligt kunde ha åstadkommit.
Matstilen är varm och mättande med tyngdpunkt i långkokta grytor, fyllda grönsaker, handformade bröd och festmåltider som tar hela dagen att tillaga. Rätter som makloubeh, den ikoniska upp-och-nervända lammgrytan med aubergine och ris, kräver tålamod och en hel kväll. Kubbeh, bulgurbollar fyllda med köttfärs och nötter, är ett pilgöra som beskrivs som ett socialt projekt snarare än ett recept. Mansaf, Jordaniens nationalrätt med lamm i yoghurt på bröd, är en festrätt i ordets fullaste bemärkelse. Det är helgmatlagning och matprojekt som dominerar, inte snabba vardagslösningar.